"Bostadsbyggandet har varit mer motståndskraftigt i de baltiska länderna."
"Bostadsbyggandet har varit mer motståndskraftigt i de baltiska länderna."
BYGGPROGNOSER/BALTIKUM. Tuomas Laitinen, analytiker på Forecon om tillståndet för byggmarknaderna i Estland, Lettland och Litauen.
BYGGPROGNOSER/BALTIKUM. Tuomas Laitinen, analytiker på Forecon om tillståndet för byggmarknaderna i Estland, Lettland och Litauen.
Beskriv hur de baltiska byggmarknaderna utvecklats på senare år?
- Byggsektorn har varit relativt motståndskraftig trots global ekonomisk turbulens. Effekterna av COVID-19 hanterades bra, men kriget i Ukraina har haft en mer betydande effekt jämfört med EU-genomsnittet.
Hur ser det ut i de respektive marknaderna?
- Varje land har haft sin unika utveckling. I Litauen har det gjorts stora industriinvesteringar, Lettland drar nytta av det storskaliga Rail Baltica-projektet och en växande andel byggkonstruktion, medan Estland förväntas återhämta sig 2025 efter några svagare år. Inflation och stigande konsumentpriser har varit en utmaning, men situationen håller på att stabiliseras. Den största makroekonomiska förändringen har varit befolkningstillväxten till följd av invandringen, vilket är särskilt synligt i Tallinn och Vilnius som båda växer med mer än 1 procent årligen.
Nedgången i bostadsbyggandet har varit kraftigare i Litauen och Estland, men ökat i Lettland trots det rådande omvärldsläget.
Bostadsbyggandet har minskat dramatiskt i de nordiska länderna. Ser man samma utveckling i Baltikum?
- Ja, byggandet av nya bostäder har i de baltiska staterna, precis som i Norden, påverkats negativt till följd av den höga inflationen, stigande räntor och en försvagad köpkraft. Dock har sektorn visat sig vara något mer motståndskraftig, eftersom nedgången varit betydligt mindre dramatisk än i de nordiska länderna.
Ser det olika ut mellan länderna?
- Nedgången har varit kraftigare i Litauen och Estland, men ökat i Lettland trots det rådande omvärldsläget. Marknaderna väntas återhämta sig 2025 när räntorna sjunker vilket återställer konsumenternas förtroende för att ta bostadslån. Dessutom fortsätter urbaniseringstrenden att driva på efterfrågan på nyproducerade bostäder och renoveringsarbeten i Tallinn och Vilnius, även om viss ekonomisk osäkerhet kvarstår.
Vilka delar av byggmarknaden går bättre?
- Det starkaste byggsegmentet i de baltiska länderna är utan tvekan anläggningssektorn, drivet av stora infrastrukturprojekt som Rail Baltica. Detta massiva initiativ, som kommer att koppla samman de baltiska huvudstäderna med Polen och det bredare europeiska järnvägsnätet omformar landskapet, särskilt i Lettland och Litauen. Industrilokaler går också bra, särskilt i Litauen där det har gjorts stora investeringar.
Och var är utvecklingen svagare?
- Nybyggnation av bostäder har haft det kämpigt i hela regionen, precis som i de nordiska länderna. Dock ökar renoverings- och underhållsarbeten, särskilt i områden med snabb urbanisering. Ett åldrande bostadsbestånd väntas bidra till en hög renoveringsaktivitet under många år framöver.
Hur ser prognoserna ut?
- Utsikterna är försiktigt optimistiska. Den största omvälvande faktorn kommer självklart att vara de geopolitiska frågorna, men förutom det förväntas ECB:s räntesänkningar återuppliva bostadsmarknaden 2025. Inflationen återgår då till mer hanterbara nivåer. Anläggningssektorn kommer att fortsätta vara en viktig drivkraft för tillväxt, med Rail Baltica och olika nationella infrastrukturprojekt som leder vägen. Finansiering förblir dock en viktig utmaning som behöver hanteras, särskilt med tanke på de stigande kostnaderna för Rail Baltica, som nu överstigit 20 miljarder euro. Regeringarna letar efter sätt att skära kostnader samtidigt som man försöker hålla deadline som är satt till 2030.
Byggmarknadsprognoserna för Estland, Lettland och Litauen publiceras två gånger per år. Prognoserna innehåller bedömningar för byggmarknadens olika segment och byggnadstyper på 2-3 års sikt.
Läs mer om vad som ingår i prognoserna här >>
